hemmet

Folkeslunda 6:2
Min födelsegård

Mitt barndomshem är beläget längst upp i bygatan vid östra landsvägen, strax söder om "Kroppkakan". Min far övertog gården 1931 efter min farfar och farmor, Louis och Tekla Ohlsson. Farfar Louis köpte gården den 30 mars 1893, av änkan efter Anders Fredrik Olsson som hade åkt till Amerika och avlidit där. Mina föräldrar Ture och Elsa Olsson sålde gården 1964 till Olle Olsson. Gården är sammanslagen med granngården 4:2 och fastighetsbeteckningen är nu 15:1.

Marken brukas och ägs i dag av Niklas Olsson och Malin Johansson.

Gårdens byggnader ägs av Mikael och Ulrika Andersson.

Gården Folkeslunda 6:2 har tidigare legat nere i bygatan. 1823 till 1828 utfördes enskifte och laga skifte i Folkeslunda by. Alla i byn var överens att Nils Olofssons gård på nr 6 skulle brytas ur radbyn eftersom det var trångt mellan gårdarna. 1821 gjordes en husbesiktning där det protokollfördes antalet byggnader och i vilket skick de var. Inom fyra år skulle gården vara flyttad och uppbyggd på sin nya plats. Alla bönderna i byn skulle hjälpa till med tre körningar och fem dagsverken per gård.

Jag växte upp på gården med mina föräldrar Elsa och Ture Olsson samt två bröder. Ingemar var äldst och har varit bosatt i Läckeby och jobbade då som skogsarbetare. Som pensionär bosatte han sig i Bredsättra där han avled 2014. Lennart är bosatt i Borgholm och har jobbat som konditor men är nu också pensionär. Själv är jag bosatt i Kalmar och har tidigare jobbat som murare men jobbade senare på Kalmar läns museum med layout. Är pensionär sedan 2012.

Vi bröder är födda på gården mellan 1941 och 1947 och bodde kvar till början av 60-talet. Därför blir berättelsen om Folkeslunda kanske lite färgad av hur jag upplevde byn som barn på 50-talet.

Gårdsbeskrivning. Vår gård var nog uppbyggd som de flesta andra kringbyggda gårdar på Öland. Då man kom in i portskjulet låg mangårdsbyggnaden rakt fram på gården som var byggd i liggande timmer och var delvis klädd med stående panel. Till vänster låg en byggnad med tvättstuga och vedbod som också var byggd i liggande timmer. På baksidan av det huset var dasset placerat. På vänster sida låg även potatiskällaren som var byggd i kalksten. Därefter kom ladugården och stallet som hade plats för sju kor och tre hästar samt några kalvar. Denna byggnad bestod av kalkstensväggar på norra och östra sidorna samt brädfodring på söder- och västersidan.

På den andra sidan av den kalkstensbelagda gårdsplanen låg undantagsstugan eller lilla byggningen som vi kallade den. Min farmor och farfar bodde där på äldre dar. Förutom bostadsdel innehöll stugan snickarbod samt sädesmagasin på vinden. Nästa byggnad var en kalkstenslänga som bestod av vagnsskjul och sedermera traktorgarage samt grishus och hönshus. Längst ut mot gatan låg ladan som innehöll redskapsskjul samt två logar. Ladan var byggd med liggande timmer, s.k. skiftesverk samt halmtak. De andra byggnadernas tak bestod av spåntak. Ladan revs i början av sextiotalet, eftersom taket var i dåligt skick.

Då min farfar Louis hade tillträtt gården 1893 bodde där följande personer:

Ägaren Louis Olsson född 1860 i Västra Vingåker.
Hustrun Tekla Cecilia Maria Julin född 1864 i Katarina församling.
Dottern Lizzie Tekla Elvira född 1893 i Kalmar.
Änkan efter förra ägaren, Hilda Charlotta Andersdotter född 1858 i Runsten.
Barnen.
Per Ossian född 1878.
Ernst Fridolf Leonard född 1882.
Rubert Julius född 1885.

Farfar Louis och farmor Tekla fick förutom Lizzie även barnen Annie, Harry, Ture och Yngve.
Lizzie gifte sig med Elfin Johansson och flyttade till Gränna. Annie förblev ogift och bodde bl.a. i Stockholm och Linköping. Harry förblev också ogift och flyttade till Amerika där han bl.a. jobbade som målare. Han återkom till Sverige vid pensioneringen. Pappa Ture övertog gården som jag tidigare har nämnt. Yngve flyttade till Amerika, gifte sig med norskan Kristina och de fick barnen Lennart och Ingrid. Yngve arbetade som snickare.