|
Oskar "Fisk-Oskar" Nilsson/Johanssons plats
|
 |
Oskar "Fisk-Oskar" Nilsson/Johansson
Den så kallade Fisk-Oskars stuga som ses till vänster på
stora bilden är borta sedan 1960 då den eldhärjades.
Vid den tiden bodde här en man vid namn Johan Sigfrid Johansson som
var född 1888 i Bäckseda. Han arbetade bland annat som jordbruksarbetare. Johan Sigfrid
avled vid branden i huset 24 februari 1960. |
| Oskar var född
1881 i Katarina församling och kom till Runsten 1907. |
|
Maj Bäckström på moped med passagerare i slutet av
1950-talet.
Fisk-Oskars stuga var belägen strax norr om byns
gårdar på östra sida om landsvägen.
Byggnaden som syns till höger tillhörde Gottfrid "Vänlig-Gottfrid"
Andersson och till höger syns
också kvarnhästen till en väderkvarn som brann 2004. Kvarnen
tillhörde Fridolf Nilssons gård.
|
|
| |
|
 |
Oskar var sjöman då han var yngre, så han
har seglat till många platser i världen.
Oskar arbetade som fiskare och han hade sin
sjöbod i Garnhagen i Folkeslunda sjömarker. Oskar avled 1955.
|
|
Fisk-Oskar och Gottfrid "Vänlig-Gottfrid Johansson vid Oskars
sjöbod i Folkeslunda.
|
|
Gottfrid "Vänlig-Gottfrid"
Anderssons plats
|
Lerkaka 49 |
 |
Gottfrids fastighet är
belägen mitt emot Fisk-Oskars tidigare plats på väster sida om
landsvägen. Gottfrid var son till båtsman Vänlig i Folkeslunda och
familjen kom till Lerkaka 1914. Gottfrid var skomakare och snickare.
Gottfrid Johansson
Gottfrid och hustrun Johanna fick barnen Sigrid samt två söner.
Dottern Sigrid gifte sig med Johan August Karlsson och de fick
barnen Frideborg född 1926 och Karl född 1929. |
|
Till platsen hörde en liten jordbit norr om
fastigheten som kallades Gottfrids horva som senare såldes till
gården Folkeslunda 6:2. Horvan är idag bebyggd med ett antal småhus.
Kommunen ägde senare fastigheten som då disponerades av
familjen Elin och Edvin Pettersson från 1956. Familjen flyttade in från Karum.
Elin var född 1916, uppväxt i Långlötsmosse
och hon avled 1992. Edvin var född 1905 och avled 1983. Båda är
begravda på Långlöts kyrkogård. |
Gottfrid och Johanna
avled 1945 och 1946. |
|
Janne "Lille Skomakaren"
Johanssons plats
|
Lerkaka 53 |
 |
|
|
Den här stugan är
belägen strax norr om Vänlig-Gottfrids fastighet. Skomakaren Janne
Johansson
bodde här fram till 1953. Janne och hans hustru hade fosterdöttrarna Birgit
och Alice. Alice gifte sig
med Lage Isaksson och de bosatte sig i
Örebro. Efter Jannes död 1948 använde systrarna stället
som fritidshus. Alice och Lage samt deras barn
tillbringade sina somrar i stugan i Lerkaka.
|
Janne Johansson
1947 kom Janne till Lerkaka. Året därpå avled hustrun. |
|
Karl Bäckströms fastighet
|
Lerkaka 55 |
 |
Karl Bäckström
Kalle var i Amerika 1929-1933
och arbetade bland annat inom restaurangbranschen. Här hemma jobbade
han som snickare och byggmästare.
|
 |
|
Strax norr om Janne Johanssons plats ligger den
här fastigheten. 1940 kom familjen Bäckström till Lerkaka.
Kalle var gift med Maj. Flera av deras pojkar blev sjömän. En av
sönerna, Sven, ser vi på bilden.
Idag äger sonen Roy fastigheten och bor där tillsammans med sin
son. |
Maj Bäckström |
 |
|
 |
Kalles och Majs
yngste
son Göran. |
|
 |
|
Två av de äldre
sönerna,
Sune och Hans-Erik, då
de gick i Långlöts skola. |
Näst yngste sonen Sven. |
|
|
Till vänster näst
äldste sonen Roy.
Sune och Roy.
Båda bröderna arbetade som sjömän och gjorde många resor över de
stora haven.
|
|
|
|
|
Hjalmar
Johanssons verkstad
|
Lerkaka 40 |
 |
Helge Johansson
 |
|
Förre fiskaren
Hjalmar Johansson som bodde på fastigheten norr om Bäckströms på
Folkeslunda 12:1,
byggde en verkstad på andra sidan landsvägen. Hjalmar arbetade där
som smed och mekaniker under några år.
Senare köpte Helge och Märta Johansson verkstaden och byggde om den
till sommarbostad.
Båda kom ursprungligen från Lerkaka.
Idag är det nya ägare och
används som fritidshus. Bakom Hjalmars verkstad har det byggts
en villa.
Albin Nilssons
stuga |
Hjalmar Johansson |
 |
Innan Hjalmar byggde sin smedja, fanns på samma plats
en gammal stuga. Den revs förmodligen på 1940-talet. |
 |
|
Albin hälsar på hos sin syster Selma Nilsson som
bodde öster om Folkeslunda by.
Platsen var också Albins barndomshem.
Pojken på bilden är Albins systerdotter, Ingeborgs son. Albin bodde i
Stockholm några år på 1890-talet.
Han var även i Amerika under fem år, från 1901 till 1906. På
1910-talet var han arrendator till Folkeslunda nr 2,
Emil
Jonssons gård. Stugan i Lerkaka ägdes tidigare av Lars Peter
Olsson. Albin köpte fastigheten av Olssons arvingar.
Albin var ägare till den södra kvarnen i kvarnraden väster om
landsvägen i Folkeslunda. |
Stugan ägdes och beboddes av jordbruksarbetaren Albin
Nilsson under åren 1913 till 1940. |
|
Frideborg och Bertil
Olssons fastighet
|
Lerkaka 36
|
 |
Frideborg Karlsson
Karl Karlsson Lerkaka 34 |
|
Efter att Vänlig-Gottfrid hade gått bort flyttade
hans familj till den här platsen som är belägen öster om landsvägen
mitt för Bäckströms. Här bodde dottern Sigrid Karlsson samt hennes
dotter Frideborg med sin man Bertil Olsson och tre barn.
Frideborg och modern flyttade till Sölvesborg och senare till Åsele
där Frideborg gifte om sig.
Frideborgs bror Kalle Karlsson, bodde här under ett antal år. Kalle
arbetade hos bönderna, bland annat i Folkeslunda.
Kalle var med i hemvärnet. Då Kalle gifte sig med sin Siv flyttade
de till Mönsterås.
Sömmerskan Tilly Andersson –
Appelsborg
|
 |
Två av flickorna som
växte upp hos Tilly.
Märta Söderström
|
|
Söder om Frideborgs låg platsen som kallades
Appelsborg. Där bodde sömmerskan (Tilly) Göthilda Andersson.
1905 kom Tilly och modern Brita Lisa Andersdotter till Lerkaka.
Tilly tog över fastigheten efter sin mor.
Tilly och hennes mor hade flera fosterbarn, bland andra Märta
Söderström och en flicka som hette
Lilian Nilsson som dog 1953 14 år gammal. Även en flicka vid namn
Doris Fredlund var uppväxt där.
Lerkaka
missionshus
|
Doris Fredlund |
 |
Missionshuset kallades tidigare Betel
Öster om Tillys låg Lerkaka missionshus som tillhörde
Långlöts-Runstens missionsförsamling.
Missionshuset byggdes i början av 1900-talet av Elsa Larssons far
Alfred Karlsson i Lerkaka 3:3.
Huset användes senare som privatbostad av en äldre kvinna som
hette Agnes som hade alldeles för många katter och huset missköttes.
Hon kallades för "Kattmoster". Huset blev så pass förstört och
nergånget så kommunen var tvungen att bränna ner huset. |
Den stora bilden visar då missionshuset är nybyggt och den vänstra
är från 1950-talet.
Den högra bilden är från ett tältmöte vid missionshuset i början av
1940-talet. |
|
|
|
 |
|
Malmbebyggelse södra
Lerkaka
|
|
 |
Förutom malmbebyggelsen norr om bykärnan så finns det också två
stugor söder om byn, som gränsar till Bjärby. Idag har den ena
stugan byggts om till en lite större villa. |
|
Lerkaka kvarnar
Tidigare ägare |
 |
På 1800-talet fanns det tolv
kvarnar i Lerkaka, två norr om byn och 10 söder om byn. Det
står nu fem kvarnar på åsen söder om byn. Den första, från
norr räknat, flyttades från Lindströms gård, (Arne Karlssons
gård) på 1920-talet. Kvarnen köptes av Runstens kvarnkommitté
1951 men överlämnade den 1955 till den då nybildade
Hembygdsföreningen, som nu äger alla kvarnarna.
Kvarn nummer två ägdes av Henry Johansson fram till 1956 och
den tredje kvarnen var Hilding Karlssons till 1961, (Elmer
Larssons gård). |
Den fjärde platsen i kvarnraden
var tom, eftersom Gottfred Andersson rivit sin kvarn på
1920-talet, ända till 1968, då kvarnen från husaren Einar
Karlssons gård på Vanserums malm flyttades dit. Den femte
kvarnen ägdes av Axel Andersson och var i bruk fram på
1940-talet. Troligen är detta den äldsta kvarnen, om det
inristade årtalet 1755 är rätt tolkat. Axel Andersson skänkte
kvarnen till hembygdsföreningen 1956. |
|
|
En äldre bild på kvarnarna.
En ännu äldre bild då det fortfarande fanns kvarnar på västra sidan om
vägen. Det fanns även några stugor här som man ser på bilden.
Fler bilder på kvarnarna |
|
Gårdarna |
Runsten |
